Är lärarbloggar olagliga?

På sätraskolan i Sandviken har den blogg lärarna använder för att kommunicera med föräldrar och elever stängts under tiden som datainspektionen undersöker om den bryter mot lagen.
   Se mer i artikeln: http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.6421630-bloggande-larare-kan-bryta-mot-lagen

Varför skulle bloggen då bryta mot lagen? Enligt datainspektionen så: "Datainspektionen har kollat en av bloggarna och sett att eleverna där kan svara på enkäter.
Det kan röra privata åsikter och relationer, menar Datainspektionens handläggare som hävdar att även uppgifter som visar en elevs privata åsikter och värderingar kan klassas som integritetskänsliga."

Så, svaret på om en lärarblogg är olaglig eller inte kan sammanfattas med att den är laglig, så länge inte elevernas privata åsikter och relationer beskrivs. Naturligtvis skall inte elevens fullständiga namn vara med heller, och absolut inte personnumret.

Min egen åsikt är att lärarbloggar är ett fantastiskt hjälpmedel för kontakten skola-elev-hemmet, så snälla alla lärare därute; fortsätt med att blogga på.

Lars Walter, grundskolechefen som vill stänga ner lärarnas bloggar.

Extrapengar till assistenten eller till läraren?

Anta att du är lärare och har en kraftigt utåtagerande elev i klassrumet. Elevens beteende gör att andra barn kan skadas och då de andra barnen hela tiden är rädda blir inlärningssituationen lidande. Vad kan du som lärare göra då?

*Skall du äska pengar för en extra assistent till den utåtagerande eleven?

*Skall du äska pengar för en extra lärare som både kan hjälpa det utåtagerande barnet att nå sina mål men som även kan agera hjälplärare i klassrummet under de perioder den utåtagerande eleven är lugn och hjälpbehovet är litet?

 

 För en pedagog är svaret enkelt, naturligtvis är det bättre med en extra lärare i klassrummet än en extra assistent som inte har kunskaper om pedagogik och didaktik. Man kan tycka att det vore enklare för skolan att få pengar till pedagogen än till assistenten, men så är inte fallet.

Enligt en dom från 2011 i kammarrätten där just den här situationen fanns fick skolan ekonomisk ersättning för assistenten med motivering att en anställning av en assistent ”syftar till att göra det möjligt för pojken att vistas i skola och på fritids, ge honom en meningsfull skolgång och skydda andra elever”. En anställning av en hjälplärare däremot innebar att denne anställdes med syfte att hjälpa eleven att nå skolans utbildningsmål, vilket är en kostnad som ryms inom det så kallade grundbeloppet, eller det man i dagligt tal räknar till skolpengen.

(Källa: http://www.dagensjuridik.se/2011/09/oenig-kammarratt-ger-skola-bidrag%C2%A0-elevassistent )

Så är du en förtvivlad lärare, kräv en extra assistent i klassrummet och inte en extra lärarresurs eftersom skolan har rätt till extra pengar för assistenten men inte för pedagogen, hur märkligt det än kan låta.

Är Luleå kommun snålast i landet?

Vad kan man säga om Luleå kommun? Endera är den extremt snål, eller så är den extremt hatisk mot friskolor, eller kanske en kombination. I alla fall nekades tre små barn busskort när deras föräldrar valde att sätta dem i en friskola istället för det kommunala alternativet eftersom det skulle orsaka ”organisatoriska och ekonomiska svårigheter" för kommunen och dess medborgare.

Som tur var överklagades det hela till förvaltningsrätten och barnen fick ut sina busskort. Jag har hört talas om småsnåla kommuner förr, men det här var nog något av det värsta jag läst på länge.

Läs mer:

http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6657573

Ferietjänst eller semestertjänst?

Jag har alltid haft ferietjänst, men sedan HT 2011 har jag fått "äran" att pröva på hur det är att ha semestertjänst istället, och för mig har det blivit en ren katastrof.

För den oinvigde är skillnaderna:

Semestertjänst = 40 timmars arbetsvecka med 5 veckors semester, samma som all industriarbetare har.

Ferietjänst = 45 timmars arbetsvecka varav 35 måste vara på arbetsplatsen, 10 timmar får vara på annan plats. De extra 5 timmar/vecka man arbetar har man för att det skall motsvara den tid man inte arbetar på loven. Loven är alltså inarbetad tid från det övriga läsåret.

 

En vanlig arbetsvecka med ferietjänst har jag oftast haft 16-18 lektionstimmar. 17-19 timmar utspridda under veckan har alltså varit tid för planering, utvärdering, möten, spontana diskussioner med elever, rastvakt, bussvakt osv. 10 övriga timmar hemma i veckan har varit guld värt då man kan sitta i lugn och ro utan att störas av kollegor, elever eller ringande telefoner. Det har varit högeffektiv tid.

 

Ser man då på min situation hur den ser ut nu är det väsentligt sämre. För det första har jag 24 lektionstimmar i veckan. Det ger 16 timmar till planering, utvärdering, möten osv. Matematikern ser att jag har 10 timmar mindre för väsentligt mer lektionstid. För att göra det än värre har skolledningen bestämt att tiden skall vara utlagd 08.00-08.30, 12.00-12.30 samt 15.30-16.30 eller på ren svenska: de första stressiga 30 minuterna innan lektionerna börjar, 30 minuter på lunchen då elever sliter i en från alla håll och kanter samt den sista timmen på dagen när man är så trött att man inte orkar tänka. Det är två timmar per dag = 10 timmar i veckan, 40 timmar i månaden eller en hel arbetsvecka extra som finns på papperet men inte existerar i verkligheten. Tid som man som bäst kan göra enkla ärenden på och definitivt varken förbereda eller efterarbeta lektioner på. De 16 timmarna sjönk alltså till 6.

Skillnaden i effektiv planeringstid och rättningstid är alltså 28 timmar i veckan till 18 lektioner på ferietjänst och 6 timmar planeringstid och rättningstid i veckan till 24 lektioner för semestertjänst. Man behöver inte vara mattelärare för att se vilken typ av tjänst som är bäst för mig.

 

”Men med semestertjänst kan du ju jobba ikapp på loven, då jobbar du ju när eleverna är lediga”. Vem kom på den glimrande idén att man skulle arbeta på loven i skolan när det inte är några elever där? Inte heller stämmer det antagandet. Senaste lovet hade vi konferens på måndag, tisdag och onsdag var samtliga beordrade att jobba med IUP:er och fredagen var alla beordrade att ta ut i komptid. Det var alltså bara en dag för att jobba ikapp det jag låg efter med sedan tidigare och jag hade hoppats på att få använda hela lovveckan för att ens ha en chans att komma ikapp.

Komptiden är tid man arbetar efter 16.30 om man inte hinner med uppgifterna på dagtid. Men vem vill skylta med att man inte hinner med sitt jobb? Tanken är att man skall skriva upp den tiden i en tidsbank, men när skall man kunna ta ut den tiden? Man måste ju ha loven för att komma ikapp och det är omöjligt, eller orimligt, att ta ledigt under terminen i övrigt eftersom man får minst lika mycket jobb med att förbereda lektionerna för en vikarie, och sedan ta hand om allt eleverna gjort när man kommer hem igen. dessutom drabbas eleverna då en vikarie alltid gör ett sämre jobb än jag själv.

Min egen slutsats är att det faktiskt inte finns en enda fördel med semestertjänst. Att införa semestertjänst på en skola verkar lika dumt som att enbart ha nattöppet på en lunchrestaurang. Det är helt enkelt inte vettigt. Ferietjänst däremot har anpassats till lärares vardag under stora delar av 1900-talet och fungerar alldeles förträffligt.

 

Jag har ställt frågan om varför semestertjänst skulle vara så bra flera gånger, men får bara svaret att ”det är bra” eller ”det är vår policy” utan någon vettig förklaring i övrigt. Om någon läsare av bloggen kan komma på någon fördel så får ni gärna posta den härunder och upplysa mig om något jag uppenbarligen missat.

Lagar, regler och normer i klassrummet

Klassråd, sensommarsolen lyser in på trötta elever. Det är dags att komma överens om ordningsreglerna i klassrummet, för de skall man komma överens om gemensamt. När allt är klart plitas de ner på ett A3 ark och sätts upp längst fram i klassrummet eller vid ingången, så att alla ser den.

Sättet det görs på är demokratiskt och bra, men ofta brukar eleverna blanda ihop lagar, regler och normer så det bara sjunger om det. Därför bör läraren, redan innan man börjar skriva en lista, gå igenom skillnaderna mellan just lagar, regler och normer så att eleverna vet vad de skall ta med bland ordningsreglerna, och vad som inte behöver tas med.

Lagar

lagarna stiftas (godkänns) av riksdagen. Det är varje medborgares plikt att veta vilka lagar som gäller för den personen. Lagar har även en tydlig straffpåföljd. Eftersom lagarna redan finns nedskrivna, behöver inte eleverna fylla i dem på sin lista. Exempel på handlingar som regleras i lag kan vara:

*Man får inte kalla någon något elakt som hora eller bög.

*Man får inte slåss

*Man får inte stjäla av varandra

*Man får inte filma eller fota en som inte vill bli filmad eller fotad

osv... den sista återkommer jag till.

Poängen är att det inte blir bättre av att eleverna skriver ner detta som regler, eftersom de, mer eller mindre medvetet, vet att det inte finns något egentligt straff om man bryter mot ordningsreglerna. De förstår inte att lagar faktiskt för med sig en straffpåföljd. Det är just det som är speciellt med lagar.

Regler

Regler är enklare saker som inte ryms inom ramen för lagarna eftersom de skulle bli allt för petiga i sitt innehåll då. Regler finns också till för att ändra straffrätten i sporter. Man får t.ex. inte slåss enligt lagen men i en boxningsmatch kan man slå någon medvetslös utan att drabbas av straff. Det är normer och regler som skall skrivas ner som ordningsregler i klassrummet. Det är ofta enkla saker:

*Kasta bara snöbollar på ett speciellt område

*Vänta på din tur om du vill... (sätt in valfri leksak, dator, videospel eller liknande här)

*Tugga inte tuggummi under lektionen

*Ha inte mobilen framme under lektionstid

*Gå inte utanför skolområdet utan tillstånd

osv...

Inget av detta är egentligen straffbart, det är därför man måste komma överens inom klassen om det är godkänt eller inte att göra dessa handlingar, och även att bestämma något symboliskt straff om man bryter mot en ordningsregel.

Lagen om fotoförbud måste vara utskriven som en allmän regel på skolan och regeln måste vara känd av de som går på skolan. Dessutom skall skyltar måste vara uppsatta vid ingången om att fotoförbud råder för att den skall gälla. Personligen tycker jag att det är viktigt att man gör så på skolorna för att förhindra att bilder och filmer av nedsättande karaktär skall spridas Facebook eller Youtube. Om det är straffbart går det iaf. att polisanmäla, vilket är omöjligt annars.

Normer

Normer, slutligen, är sådant vi får med oss i uppväxten från släkt och vänner. Det kan också kallas god uppfostran eller vanligt normalt ”hyfs”. Ibland kan det vara nödvändigt att fylla i normerna bland ordningsreglerna, helt enkelt eftersom det finns barn som inte fått med sig uppfostran och hyfs i sin uppväxt. Bland det man kan ta med kan nämnas:

*Skrik inte rakt ut i klassrummet

*Träng dig inte före i matkön

*Duscha efter det att du haft idrott

*Ät inte mat med öppen mun och smaska inte

*Ha inte ytterkläder på dig inomhus

*Tala inte i telefon under lektionstid

*Tvätta händerna efter det att du varit på toaletten

osv..

 

På det hela taget, mer saker kopplade till elevernas beteende för att få dem att förstå vad som kan anses vara gemensamma ”regler” i samhället för att få en större grupp att kunna samarbeta på en liten yta med så litet bråk och slitningar som möjligt.

Om man bara följer dessa enkla små rekommendationer är det mycket lättare att få eleverna att skriva regler inom sin egen sfär och dessutom kan man öka förståelsen för behovet av lokala ordningsregler.

Gör rektorn på Grönkullaskolan fel?

Rektorn på Grönkullaskolan tar till oortodoxa metoder och tar med barnen ut i kylan när ordningsproblemen i klassrummet blir för svåra. Rätt eller fel? Uppfostran eller kollektiv bestraffning?

http://www.smp.se/nyheter/alvesta/foralder-anklagar-rektor-for-kollektiv-bestraffning%283513551%29.gm

Rektor Bernt Friberg

Lärare har ett uppdrag att fostra, men till skillnad från föräldrar kan inte lärare bestraffa barn, vilket vanligtvis är bra. Problemet i det här fallet är att alltför många barn i samma rum saknar vanligt hyfs och beter sig dåligt genom att störa lektionerna med hurtiga tillrop som ”bög” och ”hora”.  Bara det att rektorn själv sköter undervisningen i klassrummet tyder på att det är problem som eskalerat under lång tid. Att ta ut eleverna varje gång situationen blir ohållbar är ett sätt att visa dem var gränsen går. Vad drabbas eleverna egentligen av? Fem minuter extra friskluft och en extra rast.

Problemet är dock att skollagen  är tydlig:
5 kap 7 §
I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om
 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och
 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.
Skollag 2010:800

 

Så utifrån vad lagen säger har rektorn rätt att ta med sig de elever som stör ut på skolgården, men inte de andra eleverna som inte gjort något. De blir alltså bestraffade bara för att de råkat befinna sig i samma rum som de bråkiga eleverna.

 

Utifrån ett strikt juridiskt perspektiv kan jag tycka att rektorn har gjort fel, men frågan är väl närmast vad han skulle ha gjort istället?

 

                     

Att blogga är att göra sin röst hörd i ett mediabrus som bara blir tjockare och tjockare. Ändå kan jag inte låta bli. Jag arbetar inom skolvärlden och kan nte låta bli att förundras över alla desa lagar och regler som styr skolan och som tolkas så olika beroende på om man är lärare, politiker, verksam i skolverket, rektor, förälder eller elev.

Av den anledningen tänkte jag fylla på med exempel här i bloggen kopplade till olika händelser där tolkningen av lagarna blivit litet märkliga.