fredag 30 november 2012

Ferietjänst eller semestertjänst?


Jag har alltid haft ferietjänst, men sedan HT 2011 har jag fått "äran" att pröva på hur det är att ha semestertjänst istället, och för mig har det blivit en ren katastrof.


För den oinvigde är skillnaderna:
Semestertjänst = 40 timmars arbetsvecka med 5 veckors semester, samma som all industriarbetare har.

Ferietjänst = 45 timmars arbetsvecka varav 35 måste vara på arbetsplatsen, 10 timmar får vara på annan plats. De extra 5 timmar/vecka man arbetar har man för att det skall motsvara den tid man inte arbetar på loven. Loven är alltså inarbetad tid från det övriga läsåret.

 

En vanlig arbetsvecka med ferietjänst har jag oftast haft 16-18 lektionstimmar. 17-19 timmar utspridda under veckan har alltså varit tid för planering, utvärdering, möten, spontana diskussioner med elever, rastvakt, bussvakt osv. 10 övriga timmar hemma i veckan har varit guld värt då man kan sitta i lugn och ro utan att störas av kollegor, elever eller ringande telefoner. Det har varit högeffektiv tid.

 

Ser man då på min situation hur den ser ut nu är det väsentligt sämre. För det första har jag 24 lektionstimmar i veckan. Det ger 16 timmar till planering, utvärdering, möten osv. Matematikern ser att jag har 10 timmar mindre för väsentligt mer lektionstid. För att göra det än värre har skolledningen bestämt att tiden skall vara utlagd 08.00-08.30, 12.00-12.30 samt 15.30-16.30 eller på ren svenska: de första stressiga 30 minuterna innan lektionerna börjar, 30 minuter på lunchen då elever sliter i en från alla håll och kanter samt den sista timmen på dagen när man är så trött att man inte orkar tänka. Det är två timmar per dag = 10 timmar i veckan, 40 timmar i månaden eller en hel arbetsvecka extra som finns på papperet men inte existerar i verkligheten. Tid som man som bäst kan göra enkla ärenden på och definitivt varken förbereda eller efterarbeta lektioner på. De 16 timmarna sjönk alltså till 6.

Skillnaden i effektiv planeringstid och rättningstid är alltså 28 timmar i veckan till 18 lektioner på ferietjänst och 6 timmar planeringstid och rättningstid i veckan till 24 lektioner för semestertjänst. Man behöver inte vara mattelärare för att se vilken typ av tjänst som är bäst för mig.

 
”Men med semestertjänst kan du ju jobba ikapp på loven, då jobbar du ju när eleverna är lediga”. Vem kom på den glimrande idén att man skulle arbeta på loven i skolan när det inte är några elever där? Inte heller stämmer det antagandet. Senaste lovet hade vi konferens på måndag, tisdag och onsdag var samtliga beordrade att jobba med IUP:er och fredagen var alla beordrade att ta ut i komptid. Det var alltså bara en dag för att jobba ikapp det jag låg efter med sedan tidigare och jag hade hoppats på att få använda hela lovveckan för att ens ha en chans att komma ikapp.


Komptiden är tid man arbetar efter 16.30 om man inte hinner med uppgifterna på dagtid. Men vem vill skylta med att man inte hinner med sitt jobb? Tanken är att man skall skriva upp den tiden i en tidsbank, men när skall man kunna ta ut den tiden? Man måste ju ha loven för att komma ikapp och det är omöjligt, eller orimligt, att ta ledigt under terminen i övrigt eftersom man får minst lika mycket jobb med att förbereda lektionerna för en vikarie, och sedan ta hand om allt eleverna gjort när man kommer hem igen. dessutom drabbas eleverna då en vikarie alltid gör ett sämre jobb än jag själv.


Min egen slutsats är att det faktiskt inte finns en enda fördel med semestertjänst. Att införa semestertjänst på en skola verkar lika dumt som att enbart ha nattöppet på en lunchrestaurang. Det är helt enkelt inte vettigt. Ferietjänst däremot har anpassats till lärares vardag under stora delar av 1900-talet och fungerar alldeles förträffligt.

 

Jag har ställt frågan om varför semestertjänst skulle vara så bra flera gånger, men får bara svaret att ”det är bra” eller ”det är vår policy” utan någon vettig förklaring i övrigt. Om någon läsare av bloggen kan komma på någon fördel så får ni gärna posta den härunder och upplysa mig om något jag uppenbarligen missat.

2 kommentarer:

  1. Det finns ingen fördel för lärare eller elever.
    Däremot en massa gratisjobb för arbetsgivaren. Slavarbete med andra ord.
    Att eleverna är de största förlorarna sk...ter politiker och beslutsfattare i.

    SvaraRadera
  2. Förb..... ski.... hmmm ursäkta men jag blir så frustrerad av att åter igen få hela mitt inlägg/kommentar totalt raderat för att jag inte hade loggat in på mitt Google-konto före jag skrev. Skriv ALDRIG före inlogg.

    Jag hade nog fått ihop sisådär flera rader mer än många mer än mycket. Jädringen grrrrr.

    För att då göra detta väldigt mycket kortare, så hänvisar jag er att nyttja denna länk.
    https://onedrive.live.com/?id=754F05C9284526E8%21109&cid=754F05C9284526E8&group=0#id=754F05C9284526E8%213013&cid=754F05C9284526E8&group=0
    Där finner ni en Excel-fil vid namn "Beräkningsunderlag alla tjänsteformer.Ver.03.xlsx"
    Ja där finns även Avtal m.m.
    Hur som helst, öppna denna Excell-fil och beräkna just er arbetstid, begrunda sen hur många timmar ni utfört ideellt åt arbetsgivaren.

    Jag gjorde ett litet snabbt överslag för alla Lärartjänster i Sverige och kom fram till att vi allihopa gör var år ca 53'000 heltidstjänster mer än vår egen heltid.
    Begrunda att det är i den storleksordningen runt 50-60'000 Lärare som faktiskt saknas i Sverige. Tror fn det när vi alla andra tillsammans utför deras arbete, att vi känner oss smått utbrända.

    SvaraRadera