Jag har alltid haft ferietjänst, men
sedan HT 2011 har jag fått "äran" att pröva på hur det är att
ha semestertjänst istället, och för mig har det blivit en ren
katastrof.
För den oinvigde är skillnaderna:
Semestertjänst = 40 timmars
arbetsvecka med 5 veckors semester, samma som all industriarbetare
har.
Ferietjänst = 45 timmars arbetsvecka
varav 35 måste vara på arbetsplatsen, 10 timmar får vara på annan
plats. De extra 5 timmar/vecka man arbetar har man för att det skall
motsvara den tid man inte arbetar på loven. Loven är alltså
inarbetad tid från det övriga läsåret.
En vanlig arbetsvecka med ferietjänst
har jag oftast haft 16-18 lektionstimmar. 17-19 timmar utspridda
under veckan har alltså varit tid för planering, utvärdering,
möten, spontana diskussioner med elever, rastvakt, bussvakt osv. 10
övriga timmar hemma i veckan har varit guld värt då man kan sitta
i lugn och ro utan att störas av kollegor, elever eller ringande
telefoner. Det har varit högeffektiv tid.
Ser man då på min situation hur den
ser ut nu är det väsentligt sämre. För det första har jag 24
lektionstimmar i veckan. Det ger 16 timmar till planering,
utvärdering, möten osv. Matematikern ser att jag har 10 timmar
mindre för väsentligt mer lektionstid. För att göra det än värre
har skolledningen bestämt att tiden skall vara utlagd 08.00-08.30,
12.00-12.30 samt 15.30-16.30 eller på ren svenska: de första
stressiga 30 minuterna innan lektionerna börjar, 30 minuter på
lunchen då elever sliter i en från alla håll och kanter samt den
sista timmen på dagen när man är så trött att man inte orkar
tänka. Det är två timmar per dag = 10 timmar i veckan, 40 timmar i månaden eller en hel arbetsvecka extra som finns på papperet men inte existerar i verkligheten. Tid som man
som bäst kan göra enkla ärenden på och definitivt varken
förbereda eller efterarbeta lektioner på. De 16 timmarna sjönk
alltså till 6.
Skillnaden i effektiv planeringstid och rättningstid är
alltså 28 timmar i veckan till 18 lektioner på ferietjänst och 6
timmar planeringstid och rättningstid i veckan till 24 lektioner för semestertjänst. Man behöver inte vara
mattelärare för att se vilken typ av tjänst som är bäst för
mig.
”Men med semestertjänst kan du ju
jobba ikapp på loven, då jobbar du ju när eleverna är lediga”. Vem kom på den glimrande idén att man
skulle arbeta på loven i skolan när det inte är några elever där?
Inte heller stämmer det antagandet. Senaste lovet hade vi konferens
på måndag, tisdag och onsdag var samtliga beordrade att jobba med
IUP:er och fredagen var alla beordrade att ta ut i komptid. Det var
alltså bara en dag för att jobba ikapp det jag låg efter med sedan
tidigare och jag hade hoppats på att få använda hela lovveckan för
att ens ha en chans att komma ikapp.
Komptiden är tid man arbetar efter
16.30 om man inte hinner med uppgifterna på dagtid. Men vem vill
skylta med att man inte hinner med sitt jobb? Tanken är att man
skall skriva upp den tiden i en tidsbank, men när skall man kunna ta
ut den tiden? Man måste ju ha loven för att komma ikapp och det är
omöjligt, eller orimligt, att ta ledigt under terminen i övrigt
eftersom man får minst lika mycket jobb med att förbereda
lektionerna för en vikarie, och sedan ta hand om allt eleverna gjort
när man kommer hem igen. dessutom drabbas eleverna då en vikarie alltid gör ett sämre jobb än jag själv.
Min egen slutsats är att det faktiskt
inte finns en enda fördel med semestertjänst. Att införa
semestertjänst på en skola verkar lika dumt som att enbart ha
nattöppet på en lunchrestaurang. Det är helt enkelt inte vettigt.
Ferietjänst däremot har anpassats till lärares vardag under stora
delar av 1900-talet och fungerar alldeles förträffligt.
Jag har ställt frågan om varför
semestertjänst skulle vara så bra flera gånger, men får bara
svaret att ”det är bra” eller ”det är vår policy” utan
någon vettig förklaring i övrigt. Om någon läsare av bloggen kan
komma på någon fördel så får ni gärna posta den härunder och
upplysa mig om något jag uppenbarligen missat.
Det finns ingen fördel för lärare eller elever.
SvaraRaderaDäremot en massa gratisjobb för arbetsgivaren. Slavarbete med andra ord.
Att eleverna är de största förlorarna sk...ter politiker och beslutsfattare i.
Förb..... ski.... hmmm ursäkta men jag blir så frustrerad av att åter igen få hela mitt inlägg/kommentar totalt raderat för att jag inte hade loggat in på mitt Google-konto före jag skrev. Skriv ALDRIG före inlogg.
SvaraRaderaJag hade nog fått ihop sisådär flera rader mer än många mer än mycket. Jädringen grrrrr.
För att då göra detta väldigt mycket kortare, så hänvisar jag er att nyttja denna länk.
https://onedrive.live.com/?id=754F05C9284526E8%21109&cid=754F05C9284526E8&group=0#id=754F05C9284526E8%213013&cid=754F05C9284526E8&group=0
Där finner ni en Excel-fil vid namn "Beräkningsunderlag alla tjänsteformer.Ver.03.xlsx"
Ja där finns även Avtal m.m.
Hur som helst, öppna denna Excell-fil och beräkna just er arbetstid, begrunda sen hur många timmar ni utfört ideellt åt arbetsgivaren.
Jag gjorde ett litet snabbt överslag för alla Lärartjänster i Sverige och kom fram till att vi allihopa gör var år ca 53'000 heltidstjänster mer än vår egen heltid.
Begrunda att det är i den storleksordningen runt 50-60'000 Lärare som faktiskt saknas i Sverige. Tror fn det när vi alla andra tillsammans utför deras arbete, att vi känner oss smått utbrända.